Dennis A.J

Herregud vad min vardag har vänts upp och ned på den senaste tiden, det som tidigare varit ren lycka har ersatts utav gym, och dessvärre räcker inte det. Jag har blivit en mindre avbild av stifler, alkohol och kvinnor samt en sanns gris attityd har framkommit. Inte precis vad jag räknade med för tre år sen när man var oskyldig och satt på lan. 

Jag har alltid känt avsky utav dessa festprissar som dricker alkoholhaltiga drycker och får damer i säng för nöjets skull. 

För mig har dessa alltid varit otrygga individer med dålig uppfostran. Jo eller hur är min åsikt snarare idag.

Jag har haft en brauppfostran likaväl som nästintill alla i min socialamiljö, men ändå slutar fredag och lördagskvällarna upp med att man sitter påverkad antingen inne på en toa och spyr eller så beter man sig helt enkelt inte som folk. Jag tror att dricka lagom är bäst faktiskt är det bästa knepet på en lyckad kväll. 

Jag är oftast personen som blir fullast först och har sisådär roligt av det man faktiskt minns, tyvärr. Men när jag tar mig i kragen och antingen är nykter eller har fullkontroll på mitt alkoholintag så har jag märk att det blir så himla mycket roligare. Alla saker man säger och gör kan man stå för att man sagt/gjort dagen efter utan att känna ångest eller panik. Desutom slipper man sina baksmällor från helvetet!

Nog med alkoprat.

Något som jag tänkt på och försökt fastställa en diagnos på någoy jag upplever som en psykisk ohälsa har äntligen börjat klarna upp.

Allt handlar till större del av min första kärlek, som jag uppenbarligen inte släppt. 

Ganska sjukt det där med hur man inte behöver känna varandra speciellt länge eller vara ett par utan att man börjar älska personen.

Jag känner inte den där "jag är kär" eller "jag älskar" känslan, det är snarare ett "jag saknar" scenario. När man inte har träffat personen på närmare ett år i det tillståndet när man var ett par så borde personen inte finnas i ens tankar, enligt teorin förstås. Men nu är det verkligen fastställt praktiskt att det är så, hur absurt det än kan verka. Men det största mysteriumet är hur ska jag kunna utesluta personen ur mitt liv men på sammagång sluta sakna?

Lite deeptalk, no reason sådär...

Cheer's mate!

Bildbomb från ipad under.

Det finns en del saker som får den framtida generationens tonåringar att framstå som fullständigt oförutsägbart och instabilt.

 Notice: vid detta tillfälle inser jag att jag ofta om inte nästintill alltid hyser oro inför framtida och nutida generationers moral och kompetens. 

Hur inser man egentligen att allt är på väg att spåra ifrån rälsen extremt innan det är försent? 

Hur vet man innan man står ensam i saknad av förlorade vänner, ingen inkomst, ingen att vända sig till och inte någon fast inkomst för dem delen heller. 

Det går inte att förutspå förrän det redan inträffat då man inte har något allsmäktigt inflytande på framtidens vägar och stigar.  Det är i det stadiet som ung vuxen, eller snarare vuxen ungdom som man bör försöka linda in ens framtid i säkerhet med gott uppförande och utbildning. 

Ingen människa kan existera i avskildhet ifrån andra individers närvaro då den naturliga sociala egenskapen krävs för att upprätthålla den psykiska hälsans befintliga välmående. Allt i en människas tillvaro kan kopplas till socialt umgänge och sociala tendenser till fysisk beröring. Social samvaro är och kommer alltid fungera som den bästa kuren till att läka sår och depression, vissa finner denna tröst igenom fysisk beröring framtonat ur samlag och ödmjuk beröring från en annan individ, man finner det igenom nya bekantskaper i form utav att socialisera sig med helt nya och okända personer för att finna likadana intressen och finna en emotionell sammankoppling. Det är blott några få exempel utav flera tusentals, man kan dock framställa det faktum att utan fysisk och psykisk närvaro utav andra människor så försvinner den mänsklighet som kallas stabil psykisk hälsa.

Bara dessa konkreta bevis angående den inre och saliga tillvaron beslutar om en bestämd individ kommer klara sig i den framtida civilisation som dom kommande generationerna kommer se till att gjuta av moraliska åsikter och acceptabla normer. 

En människas inre sociala kompetens påminner om matematiska ekvationer där det krävs olika medel och gester för att få fram den korrekta produkten, även symboliserat som svar. 

För att få en människa färdigställd och fullärd krävs det en mängd egenskaper som bara kan uppkomma ur djupa händelser i den sociala kretsen. Man lär sig av misstag, men man tar även lärdom av succéfulla händelser som lett en på rätt väg. I början när man uppjagas av ett misstag och en förlust i den sociala samhörigheten emellan vänner så känns det ångestfullt och sorgligt, men sen inser man att denna förlust blir trots allt en genialisk vinst i ens personliga utveckling. Det som uppkommer i tankarna är även att det inte är personerna i fråga man saknar, det som saknaden grundar på är närhet och rutin som pågått en längre tid. Givetvis kan man sakna dessa bortgångna individer men det handlar trots allt om att det inte var rätt tid eller rätt val att ta bekantskap med dessa då man förmodligen har skiljts osams och släppt all vänskaplig socialisering. Det är här som den fysiska beröringen tar sin fart, från person till person så finner man olika sätt att handskas med tvivel, besvikelse och ilska som man hyser åt en individ.

Men när ens självkontroll spricker tar dessa instinkter över där du skall försvara sig själv med våld, människans natur är våldsam och det har den alltid varit. Men den fysiska beröringen framkommer i for, utav slagsmål där man gör upp för att sedan inte längre samtala eller lägga tankarna på varandra.

Personligen tror jag att detta är den bästa kuren för att avsluta ett problematiskt förhållande emellan två personer. Givetvis under vissa krav där ingen får men för livet.

Som vanligt spårar trådarna ur för mina inlägg, börja på punkt A och avsluta på punkt F .

Cheer's mate!

Låg akivitet här på bloggen, jajamen.

Har faktiskt haft fullt upp med både det ena och det andra, det är iofs höstlov så att säga.

Har faktiskt inte haft så mycket för mig det här lovet mer att att bara vila och kika på serier och film, ganska så värdelöst då. Imorgon blir det polisförhör, inte så speciellt roligt. Får väl hoppas på att möta Gunvald Larsson i bästa fall, fast skulle inte varit fel med att möta på en tysk dominerande kvinnlig polis med den mer kinky sex sidan . 😍

För tillfället sitter jag på pizzerian och inväntar att min käre kompis skall komma hem, blir pll myskväll med Dennis, fast nejtack.

Cheer's mate.

Halloj!

Sitter för tillfället i just detta nuet i en trång buss, hatar verkligen att pendla till och ifrån Uppsala varje dag... Hur som helst så har denna vecka hittills varit lugn utan någon action alls.. Helt sinnes sjukt värdelöst.. Hoppas helgen har något att bjuda på, en nykter helg... Kan nog inte bli så mycket roligare än så dessvärre. 

Dagens moralfråga.

Vad är det som får en person som röstar politiskt för SD att kunna definieras som en rasist utav det grövre laget? 

För mig är inte SD ett rasistiskt parti, det handlar mer om en strävan efter att tillgodose sitt lands bästa och att tänka på ett framtida Sverige där våra barn en dag skall växa upp i och i  sin tur deras barn.

Jag vill inte ha ett land med olika kolonier i sig, eller ett land där vissa invånare (lagliga som illegala invandrare, folk med etnisk bakgrund)  inte respekterar, accepterar eller ens bryr sig om våran svenska kultur och traditioner. Dessa människor som påstår att SD är rasistiska har ingen aning om vad riktig rasism är. Det är okej att svenska kvinnor, män, barn ska vara oroliga  och aldrig vilja gå igenom en mörk gränd i förorter som fylls av invandrare över hela världen. Det må synas som ett rasistiskt exempel jag vidtog, men det mest rasistiska i sig är att alla dessa dömande människorna faktiskt aldrig skulle känna sig trygg i att besöka en sådan miljö om man är en medelklass svensk. Det är ingen nyhet att det kallas rasism om man talar öppet om dessa saker, men sanningen är att varje dag vandrar det rasistiska tankar igenom folks tankar, nej inte alla, men jag skulle tippa på att majoriteten är rasister. 

Och vad får en människa att ha den rätten att kalla någon annan individ som vill skydda sitt lands framtid och trygga sina barns framtid fredligt för rasist? För mig är invandrarna rasister emot oss svenskar, dock så finns det enligt lag ingen punkt som kallas för hets mot folkgrupp om det gäller Svenskar. Att inte vissa svenskar respekterar etnisk kultur och tro får oss dömda till rasister, men det etniska folket som kommer hit respekterar varken SVENSKA regler, traditioner, kullturer. Men vart i media eller verkligheten beskrivs som som rasister? Det som man skyller på blir att det är en helt ny värld för dom, vad är det inte för oss kristna svenskar med stening av kvinnor, halal slakt, fasta en månad, moskéer, burkor etc, precis lika främmande för oss som det är för dom när svenskar firar midsommar och dansar runt stången?

Den politiska strävan hos SD är att göra straff för kriminella mer hårda, stärka vårt svenska försvar, höja barnbidrag och stöd, sänka priset för invandrare som inte får eller vill vara här att resa hem, skicka hjälp till behövande länder istället för att ta in så mycket folk, sänka straffmyndigheten till 12 år, lägga mer skattepengar på viktigare saker än en 3 barns mamma (ungdomar)  som ´ínte´´klarar ett arbete och därav inte MÅSTE jobba för hon får mer betalt av staten än en arbetsgivare. Det är dom viktigaste punkterna jag anser att uppkomma. Och inte finner jag det ett dugg rasistiskt det heller. 

Vill ni ha en rasistisk grupp ? kolla SVP eller Nordfront, jag kan utan moraliska förhinder ställa mig raklång bakom SD´s logga.

No hate, Cheer´s mate!

Godmorgon!

Nu är det iaf måndagmorgon efter en hektisk helg med vevningar och polisjakter. 

Ärligt talat så är det bra skönt med måndag, längtat smått till att komma ifrån allt som vart nu.

Blir la antagligen bara skola och gym idag, om ens det..

Gått och fått hosta under helgen sen att jag kubba ifrån fröken blå i skjorta så här klockan 2 på natten.. Så självförvållat är det, om inte iaf rätt åt mig kan man tycka. 

Nej nu blir det högsta volymen i lurarna och lyssna på hederlig och bra rock n roll, kiss❤️

Kastar la in något inlägg lite senare idag.

Cheer's mate!🍻

Halloj!

Ikväll är det den stora kvällen jag väntat på, grand finale fiesta!

Kvällen ska handla om att låta varenda droppe alkohol glida ned igenom strupen och törsta den glupska törstläppen. Hoppas på en sjukt rolig kväll och natt med mycket nytt folk.

Skolan..

Inte allt för rolig tillvaro, mycket plugg och stränga regler..

Förstår mig verkligen inte på detta nya studeringsvis. 

Lösa ekvaktioner och skriva långs uppsatser med en ipad? Jag menar hallå, jag må vara flink med fingrarna, men verkligen inte så händig...

Bra personal och skolkamrater dock, way over top notch!

På tal om skolan så ska jag tamefan inte bli en murare iaf, skitigare och tråkigare jobb får man ta och leta efter, dessutom bör knäna vara som geleormar, iaf lederna och allt det där biologiska som finns inuti kroppen. Och händer som russin, det ska man väl inte ens tala om då kalkbruket/murbruket torkar ut ens händer värre än en kaktus gör i öknen..

Helgen ser väl rätt så soft ut, fest ikväll, slapp dag imorgon med Möte imorgon kväll och barnvakt hela dagen, förmodligen att jag samlar grabbarna på en spelkväll eller fixar något fruntimmer;) sen blir det gymma på söndag och vila ut inför nästa veckas upptåg och skolgång.

Cheer's mate från en glad Dennis! 

Håller ju på att bli mörkrädd på riktigt, under två veckor tid har tre stycken 13&14 åringar frågat och beklagat sig till mig.

Hur dessa BARN är oroliga och nervösa för att dom "måste" mista oskulden för att ALLA andra gör det i 13-14 års åldern får mig ärligt att spy.

Enligt svenska paragrafer till lagar så är det en olagligt akt att ha sexuellt umgänge innan 15 år fyllda, och att man absolut inte får ha sex utan någons samtycke/vilja. 

Om dessa ens skulle vilja ha sex så skulle detta inte vara något problem, förstå mig rätt.

Tack vara vårat samhälles idealer kring att vara "swag" och "mainstream" så har endast BARN sex och dessutom utan att dom är redo rent psykiskt, men främst fysiskt.

Vad är felet som orsakar detta?

Personligen miste jag min oskuld som 14 år, och jag ångrar mig idagens läge, jag var inte redo alls. Och oskulden är något man bör vara varsam med och inte kasta bort hur som helst.

För dom flesta innebär det heligt att vara oskuld, och den första person man har sex med glömmer man aldrig.

Så med andra ord.

Oskuld ung 2013?

Respekt och kärlek till dig.

Cheers mate!

Godmorgon världen.

Kan inte påstå att det är en av mina bästa morgonar, trött och grinig, nej fyfan.

Blev en helt OK kväll igår med Danne&tobbey, åkte ut på åkern med bilar o svina, en krossad ruta rak opp i ansiktet fick man.

Jag blir så mentaltrubbad gång på gång med allt gällandes ett x som jag ägnat stor tid åt att skriva om på bloggen. Jag kan aldrig bestämma mig om jag fortfarande känner något för henne, djupt där inne så är det bara hennes namn som ekar. Jag har sedan henne haft en flickvän som jag älska, dock så kan jag inte undangå att min första riktiga kärlek alltid kommer finnas i mina tankar. Tycker att efter all denna tid så borde jag kommit över henne, eller iaff sslutat tänka på henne, visserligen gjorde jag det för inte så länge sen en period på 2 månader fram tills några veckor sedan. Helt plötsligt fanns hon där igen, alla minnen och känslor är starkare än min barriär av kyla,

Det är som att vara hemsökt av ett spöke..

Idag blir det iaf skola 2 lektioner, snabb besök på kaffehus, buss hem, gymmet, bingo med mormor. Trött på att ha fullspäckade dagar. Skulle vilja vila någon dag också faktiskt..

Cheer's mate!

Senare idag blir de la lite stubrace och gym när jag kommer hem.

Uppfatta det som att många tog förra inlägget som rasistiskt, ber om ursäkt för det, va mer lite egna åsikter och tankar.

Och vad jag kan tyda så har jag rätt att uttrycka mig på det sätt jag gjorde då ingen individ bör ha känt sig kränkt eller tagit illa vid.

Men jag förstår inte varför alla föraktar svensk rasism så himla mycket med tanke på invandrar rasism jämnemot sveenskar existerar det också.

Så nu ställer jag frågan.

Vad är rasism i grund och botten?

.

Vill bara varna om att detta inlägg kan och kommer uppfattas som stöttande och rasistiskt, men vill dock ge en blick ur min åsyn,

Genom mitt hittills korta liv på 16 år så har jag sett det mesta och upplevt ännu mer.

Jag påstår inte att alla invandrare är kassa och likadana, men vad jag sett så är det den dåliga högen som är majoritet inom ungdomsinvandrare.

Det finns bra invandrare som det finns bra och dåliga svenskar.

Jag har haft nära vänner med utländskt ursprung och annan kultur.

Saker är inte alltid så enkelt som man kan tro, oavsett om det väljer att uppenbara sig på det sättet. Samma rutiner dag efter dag, vakna tidigare än tuppen, med enorma ansträngningar ska man ha kraft att resa sig ur sängen och försöka göra sig acceptabel. Sedan är det bara att sätta sig på den där eländigt fula bussen som påminner om ett aggresivt bi, kall och mörk på insidan full med personer man inte vill träffa. Antingen stöter man på sitt ex som garanterat man har kvar sina känslor för, någonstans djupt här. Inne. Eller så träffar man på ett av ens misstag man har begått, ett gammalt ligg som bara får en att vilja förmultna bort ifrån jordens yta. Men det absolut vanligaste är dessa människor man inte vill ha något alls med att göra, dom som man i hemlighet avundas, hatar och föraktar ända in i märgen, men det får man inte vissa i detta avlånga land då det kallas för rasism, hets mot folkgrupp eller bara kränkning. Jag anser svergie som ett lustigt land, dels för dom tokiga traditioner vi har som man älskar på något vrickat vänster. Men även det faktum att vi släpper in och ger asyl till fler invandrare varje år än vad svenskar födds, vi kommer inte ha ett svenskrike snart. Hela asien kommer överta svergie en vacker dag, för vaddå? Jo det är pga den svenska vackra gästfriheten. Vi svenskar är på tok för stor hjärtade för att uteslutas andra människors problem, vi väljer att ta hit skiten istället för att lämna det innanför deras lands slutna väggar. Och var är tacken? Jo ett otryggt samhälle där vi svenskar utan makt får lida, våra nations bröder och systrar kan inte leva i frid och harmoni. Vi har ett ständigt krig på våra gator bland kriminalitet och förtryckelse,  inte bara vid vuxen ålder utan även vid en ung ålder. Vi kan väl utesluta att 70% utav invandrare har förakt jämnt emot svenskar och behandlar våran kultur och våra traditioner som avloppsvatten rinnandes igenom kloaker djupt under ytan. Men utav dom 30 kvarstående procenten så är det enbart 5% som faktiskt gör sig förtjänta att bo här, dom som respekterar oss och som vi faktiskt bör respektera som nationella bröder, kanske inte till synes, men i hjärtat. Och nu kära vänner har vi dom där 25% som man kan spola ned i toaletten, dom kriminella och laglösa.

Men svergie är uppbyggt på att vårda dessa 95% som inte duger till, tonvis med pengar skänkes till dessa som i sin tur använder det till narkotika etc. Förtjänar inte vi landbröder och dom där 5% invandrare denna inkomst? Inom fyrtio år kommer det svenska folket inte vara en majoritet i sitt egna land längre, dessa inavlade människo liknande djur kommer ha en större population än vi, därför är det inte längre en fråga om rasism, det är nu vi bör handla snabbt för vårat rikes framtida tillstånd och överlevnad. Det är inte det här samhället jag vill att mina barn skall växa upp i.

Men däremot tror jag på en skillnad och förändring, att om alla skulle dra sitt strå till stacken, om alla fick en dos uppfostran och syn på rätt väg att gå då skulle den invandrar fråga som finns idag inte komma upp överhuvudtaget.

Jag menar inte på att låta rasistisk jag är bara mån om mitt land och det land där mina barn och barnbarn en dag skall växa upp.

Jag vet att det finns hederliga och vänligt folk, men det är inte det som är frågan. Det jag frågesätter är främst dom som ä utom hjälp, kastar sten på brandmän och poliser som varje dag utsätter sitt liv på spel för att behålla ett tryggt samhälle. Män och kvinnor som inte skulle blinka för att hoppa in i ett brinnande höghus för att rädda din gamle mormor som inte ens kan gå, och varför gör dom det? Dom har ingen plikt eller skyldighet att kanske dö enbart för att rädda en 90 årig gammal kärring, dom gör det för att ge våran befolkning trygghet och för att dom är hjältar som bryr sig om alla, illegal invandrare, svensk, handikappad, rik, fattig, tjock, smal, gammal, ung, genetisk defekt, professional idrottare, det spelar ingen roll.

Detta är en av få saker jag brinner av på, vart är dagens ungdoms empati och kärlek till andra människor?

Cheer's mate!

Hej!
Ruggigt sliten kille här, men dock så mycket gladare!

Helgen har varit jätte super bäst och har i större del enbart handlat om att hinka bira och ha jätte skoj!

Inte hunnit bli bakis förren idag, och det kan jag säga att det blev jag.

Ska börja punda alvedon.

 

Fredag: Cykla ned till spängerna och träffa vänner, kommer dit och förenar mig med en skara ungdomar ute i ingenstans och det bara skramla in folk en efter en, sen gick saker över styr.

Årets första dopp blev att välta med en kanot i dalälvens åar.

 

Lördag: FIIIIESTA!

Brudar hit, brudar dit.

RIKTIGT AWESOME, DET KAN JAG SÄGA!

 

Cheers

 Sommarsolens strilande strålar smeker över flickans ljusa hy, alldeles vit men slät.

Fåglarna kvittrar i träden och korna vandrar.

Elin går och sjunger och nynnar på något av dom absolut vackraste sånger hon känner till.

Flickan med blondt vågigt hår reflekterar solens solstrålar.

Flickan med fräknar som utgör prickig hy går och ler.

Flickan med lång, blomig och vacker klänning utav den finaste siden går på vägen med sina kor.

Hon skall valla dom tillbaka till sin boning.

Den vackra tösen är enda flickan i en artig och framgångsrik familj.

Hela dagarna till ända så valla hon sina kor till vattnet och tillbaks till hemmet.

Anders, en munter och givmild man.

Han bor brevid ån i gläntan vid hagen.

Anders är Elins fader, han älskar sin dotter.

En dag kommer det en ny man till den lilla dalen.

Han mötte flickan en solig sommar dag.

Elin blev överrumplad och våldtagen emot sin vilja.

Efter denna händelse så försvann mannen genast och allt som återstod var Elins upprivna själ och kön.

Bonden Tor fann flickan liggandes i gräset gråtandes.

Han tog genast med henne till byns doktor.

Dagarna gick och det gjorde även skvallret om att Elins heder befläckats.

Hon blev utstött.

Elin kände sig alldeles uppgiven och hjälplös, inget hon gjorde kunde på smärtan att upphäva.

Den dagen kom då Elins mage börjat växa, illamående växta från gropen av magen tills den for ut igenom munnen.

Tiden gick och den stackars vackra flickan blev levande död.

Hon hamna i en djup depprision.

Inget var som det en gång varit, inget skulle till att komma som det en gång hade varit.

Allt som återstod var sorg och smärta.

Elin stod inte ut, hon miste sitt förstånd och framstod galen.

En solig vårdag precis som den mörka dagen Elin befruktats emot sin vilja, så föddes en pojke.

En pojke utav vit hy, blåa ögon, och rött hår kom till världen.

Uppgiven och sorgsen begav sig Elin iväg från sin boning med sonen i en korg.

Elin tappa förståndet.

Hon gick ut i ån tills knäna ej syndes av vattnet.

Då löft hon sonen sin ut från korgen.

Hon kysste honom på pannan och sen lät honom falla.

Hon stod stilla, verkade som att tiden slutat finnas.

En enda sorgsen tår for ner för hennes en gång vackra hy men som idag är gammal och sliten.

Det tog inte mer än en halvtimmes väntan innan konstapel Göran fann barnet och Elin i ån.

Flickan stod fast frysen, inget gick till tydes att läsa av henne.

Enda denna kvinna gjorde var att bege sig fängslad till ett låst rum, tills den dagen domen skulle till att falla.

Fyra år för barnamord tycktes passa lagen.

Den dagen var Elin som död, hennes blick var svart.

Fadern Anders som bor i hagen, tycktes vara glad en dag.

En dag för länge sedan, innan denna skam kom till att befläcka familjens historia.

Hans ögon brukade gnistra av lycka och glädje.

Det folk ser idag är en gammal man med skägg och ringar under ögonen.

Det första som kännetecknar Anders är den groteska starka lukt av brännvin som genomborrar ens sinnen. Anders undviker folks blickar, han säger inget, inte något till någon ens.

Han anklagar sig själv för att ha släppt iväg Elin den dagen för att valla korna till sin betesplats.

Hans själ är sorgsen, hans tårar rinner ned för hans hårbeväxta kinder samtidigt som han kväver gråten med sin flaska.

Anders kommer aldrig bli den man han en gång var.

Nu lever han ensam i sin stuga, i väntan på sin dotters återkomst.

Den dagen dom skall vandra till nya marker, få en ny start.

Alla fick lida, alla förutom den hemska man som startat detta hemska kretslopp utav sorg, han kom undan med svansen emellan benen.

Men sitt straff kommer han att få en dag, en dag då han återförenas med jorden. 

 

 

Fick i uppgift att göra en novell utav ''Elin i hagen'', hoppas det duger iaf..

Snabbt inlägg för att meddela att jag förmodligen kommer bli inaktiv här och andra medier ett tag.

Mår inte allt för bra och vill bara komma bort från allt.

 

HEJ!
Äntligen på väg tillbaka till min gamle rutin.
Helgen är äntligen över, nu är det bara att handskas med skolan och träning, precis som jag vill ha det.

Kan verkligen inte ha en vardag där jag bara är hemma och spelar som en säck potatis.

Finner ingen som helst ro för fem öre..

Visst jag medger att ibland är det faktiskt skönt att bara ta en chilldag hemma och bara tänka på sig själv.

Men i det långa loppet saknar jag kontakt med omvärlden och kan inte sitta still!

Påtal om ingenting så har jag suttit och skapat ett nytt projekt på minecraft, ett fängelse..

Well, dryga 6 timmars spelande och intensivt klickande har bara åstakommit en sak, grunden till projektet.

Ska ha 4 våningar hade jag tänkt, hittills är jag halvklar med första våningen, lite fint sånt där tidsfördriv antar jag.

Inget är roligare än att låta en hel dag bara rinna bort utan att få något gjort.. 

Fast egentligen inte.

 

 

 

Hur som helst.

Det här med VM i hockey fattar jag inte, som den halv finsk och svensk jag är så blir jag bara irriterad.

Hockey om något är osportsligt och vidrigt.

Kolla bara hur Finland och Svergie beter sig emot varandra, gör narr av vardera land.

Vad är det för fasoner?
Vissa gånger finner jag deras olika sätt att kränka andra landet hyffsat komiskt.

Som t.ex hur svensken trycker till ett gosedjurs lejon emot sargen, men egentligen är det om något omoget och dålig sportslighet.

Finnarna är inte bättre själva, inte ett dugg.

 

 

 

 

Nej jag tar och skiter i det här nu, känner och har känt hela helgen att alla blogg inlägg bara varit meningslösa och dryga. Inget speciellt att ta upp varav att jag börjar babbla om allting utan att bilda korrekta meningar.

GONATT OCH SOV GOTT KÄRA VÄNNER.

Cheer's.

 

Hellojzchki igen :D

Jäkla aktiv på bloggen, dessvärre med ovesäntliga saker.

Tänkte bara berätta om hur dagen vart.

Den har i stortsätt vart bra, lite lugn dock.

Har inte gjort annat än sovit och spelat, lite ångest så här i efterhand.

Menmen, saknar älskling något fruktansvärt just nu faktiskt.

 

Lite bilder så här på kvällen som visar att jag bara legat idag med tanke på håret..

 

Hallu.

Så sjukt trött idag!

Somna nå fruktansvärt tidigt igår..

Så tog en liten ''hastigt sjukdag'', vilket jag anser att jag förtjänat!

Tror att allt det här med nationella har överansträngt mig, jävla press och inte allt för mycket sova.

Men vad säger man, shit happens?.

Nej men nu ska jag ta och städa, och fortsätta dunka tenacious D<3

 

Cheers!

Hej kör ett snabbt inlägg klockan fem, tjiho!
Förstår inte vad som är fel..

Sovit oroligt senaste fyra nätterna och bara varit trött.

Somna vid sex igår och vakna nyss, ögonlocken är tyngre än stenblock.

Godnatt folket nu kryper jag ner till säng igen.

Cheers.

Halloj.

Jag är så sjukt äckligt trött på folk som tror att dom kan allt.

Visst jag vet inte allt, jag kan inte allt. 

Men jag gör så pass mycket jag kan och försöker lära mig.

Frågar man inte så får man inget svar och därav ingen som helst ny information!

 

Visst ibland kan jag la spela lite halv dum med flit och leka lustigkurre.

Men när man väl är seriös på en punkt och alla klagar så blir man bara lack.

Om man påstår/berättar om en sak eller flera saker hur man tror det ligger till eller vet så ska man väl fan inte knipa käft, speciellt inte om det kan höja betyget.

Men nej nej, här ska man bara vara tyst så lilla söta underbarnet/barna kan glänsa.

Det mest irriterande är när lärarn själv säger att det ligger till så.

 

T.ex, ett land behöver inte nödvändigtvis gå i konkurs bara för att dom har mer import än export.

Men tydligen skall det vara så enligt folk, har jag fel så kan jag ta det.

Men däremot när folk som tror att dom alltid har rätt inte delar samma argument eller lärdom så ska det minsann vara så fel det kan bli eller så ska man vara tyst.

 

Kommunister t.ex, blir ett jävla liv om jag kallar nån för kommunist då jag anser det ordet som fint när det lägger sig lite varsamt men stickande på tungan. Det har liksom tagit och blivit ett ord som jag kan kalla folk i humoristiska/oseriösa tillfällen men icke sa nicke.

Kommunist är tydligen ett hemskt ord som inte jag vet vad det är.

Och NEJ jag visste inte ordagrant vad det innebar, hade något hum däremot vad det kunde vara.

Det sura är att jag fråga min fröken om vad en kommunist var, det fick jag givetvis veta och beslöt mig genast för att det var en positiv i vissa normer.

Jag menar är man riktig kommunist så är tanken någolunda god iallafall.

Allt handlar om vilket sätt man väljer att uppfatta orden, om jag säger att det är blött som en fitta ute så menar jag ordagrant att det är lika blött som en våt ängsmark. 

Men jag kan inte riktigt förmedla detta och leka fritt och ihärdigt med det svenska språket då människor tar illa åt sig, trots att jag aldrig säger något kränkande till en eller flera folkgrupper/personer etc.

Vet inte vad som är mest moget och omoget, att inte vara rädd för att yttra sig och säga precis vad man tycker och tänker därav stå på sig med sunt förnuft eller att leka med det svenska språket som varje dag utvecklas.

Eller om man är rädd för att säga saker, låta folk tala fritt så länge det sker med förnuft.

 

Livet och världen är ingen lekplats, det är en hemsk tillvaro här.

Allt krig, alla våldtäkter, alla mord, all svält, alla sjukdomar, listan är lång skulle nog inte hinna med allt.

Men det är trots allt vårat liv och vår värld.

Det finns inget positivt med krig och hemskheter, men därav finns det inte heller något negativt.

Vår värld skulle inte ens vara i närheten utav hur den är idag utan det här.

Människorna som finns nu skulle garanterat inte finnas.

Allt handlar om att saker och ting händer av en mening, jag kan inte säga och sedan stå för att krig och terror är bra på något sätt.

Men därav står jag för att allt händer av en anledning, inget sker för inget.

Allt som sker har en historia bakom eller framför sig om inte båda delar.

Allt som jag personligen tror är att det ända vi kan göra är att försöka få världen till en bättre plats och förhindra kommande krig, och få terrorn att upphöra.

 

Påtal om ingenting och för att runda av så ska jag till Frankrike i sommar igen!

 

Så sjukt skön lättnad, kommer vara ruggigt awesome att få komma tillbaka dit.

Träffa nytt folk och ta lärdom av en massa andra kulturer.

Har dock ingen aning hur jag ska hinna allt...

Sommar jobb, eget företag, Frankrike, Tenacious D, Fiska, Träna, sola och bada, hur fan ska jag ha tid med allt?!

 

Cheer's och ta hand om er!

Halloj där ute !

Tänkte bara lätta lite på allt just nu och berätta allt BRA som hänt på sistone, eller allt o allt.

Åtminståne en väldigt väldigt viktig sak som har stor innebörd för mig.

Ibland kan jag verkligen inte förstå vilken sjukt snevriden humor gud har.

Hur han på något sätt kommer med oförrutsägbara ting och händelser dagligen och verkligen mind fuckar.

Hur han på något sätt kan väga upp det onda med det goda.

Hur han gör mig lycklig.

 

Efter allt tvivel och sorg kan jag stolt och lyckligt säga som så att jag äntligen fått tillbaka Ronja.

Trodde aldrig att det skulle ske, och just när jag var på väg att ge upp hoppet och sjunka så drogs jag upp ur det mörkblåa iskalla djupet.

Helt plötsligt var jag ute mitt i Sahara öken där inte hettan omgav mig, istället för hetta så täcktes jag utav vågor med känslor och glädje.

Skuggan hade äntligen försvunnit och allt som återstod var solen på en klarblå vacker sommar himmel.

Ingen fruktan finns längre, allt ont verkar ha upphört för stunden.

Allt som räknas är nuet, nuet tillsammans med dig.

Min kärlek till dig har prövats på dom mest absurda och hemska sätt som går att utföra.

Men nu i slut ändan så har det äntligen visats att min kärlek är sann och att jag inte kan förstå hur vi återfann varann.

 

Genom allt strul och oförlåtliga gräl så har vi försonats och återgått till det som fanns en gång i tiden.

Det är precis som att ett svartvitt fotografi har fyllts i med klara ljusa färgglada akvarell färger.

 

 

 

 

Hur hände detta?

Jo, jag är killen som inte kan påstå att jag är stolt eller nöjd EFTER en kväll med tok för mycket alkohol.

Men i det här fallet, sista april, skogsvallen, min dag av succé så kan jag faktiskt säga att det var ett av mina livs klokaste och mest tursamma val.

Med en mängd mod cirkulerande i varenda ven, sinne och känsla så brast min barriär som jag försökt bygga upp i 5 månaders tid.

Det svartna, jag bröt ut och sa exakt allt som jag tycker och känner till Ronja.

Kan inte påstå att det kändes speciellt bra just då, mer en lättnad.

Men jag tror att om inte jag skulle tagit och släppt lös varenda känsla i min kropp så skulle jag aldrig  återfå henne.

Efter denna kväll bestämde vi oss för att träffas.

Allt var som bortblåst.

Det var precis som normalt och jag fick maximera min självkontroll för att inte kyssa henne redan då.

Kort där efter träffades vi igen, vi prata ut och allt blev som det förrut var.

Jag har nu sovit brevid henne 3 nätter och jag har vaknat varenda natt och legat en bra stund och bara iaktagit henne. Hur hon ligger brevid mig, hur hon ligger tätt intill mig , hur hennes andetag går rytmiskt och får varenda cell i mig att göra uppror.

Hur hon får mig att känna mig levande och stark.

Med henne pågår en förvandling inom mig, hon väcker saker inom mig som aldrig ens sniffat på verkligheten.

Med Ronja så är jag inte längre en liten pojke som inte vet vilken väg jag ska gå, med henne så är jag på väg att bli en ung man som vet vad och vart han vill.

En som kan stå för sina åsikter och tankar utan att tveka, en starkare individ.

En stark person, som har en så enorm kärlek tillängnad en person.