Dennis A.J

Blir så in i helvete lack!

Vad krävs för att bevisa att man försöker vara en gentleman och inget patrask?
Är det alltid så att man håller upp dörren för en tjej så man ska kunna kolla in röven?

Är det alltid så att man säger något snällt, t.ex en komplimang så man ska få till det?

Är det alltid så att man är patetisk om man står för sina åsikter och samtidigt respekterar andras åsikter?

Tycker bara att det är så fruktansvärt patetiskt av människor att alltid försöka hitta på ursäkter och orsaker till att inte kunna ge en person tillit eller acceptera hans stil att leva.

Att man alltid måste vara ett svin för att få en livspartner, ett bra liv, bra umgänge.

Allt jag säger om det är FUCK THE LOGIC!

 

Vad rolig världen vore om alla var gentlemän och hade stil på sina akter i livet.

Att man behandlar kvinnor med respekt och kärlek.

Att man inte smutskastar livets ljuvligheter dvs kärlek, vänskap, sin framtid.

För att enbart uppleva till någon ''oskriven lag'' eller jag kanske ska uttrycka mig med ett annat ord, med ett oskrivet krav.

Vad krävs igentligen för att få människor män som kvinnor att inse hur man skall betee sig och agera jämntemot sin omgivning.

 

 

Tänkte även ta upp en viktig sak som jag av någon anledning argumenterat om senaste veckorna med alla möjliga.

 

Vad definerar en man?

Vad är en man?

 

 

Jo min personliga åsikt.

En man har stil, han behandlar sin kvinna med respekt och kärlek.

Han tar hand om sina egna i vått som torrt.

Kunna visa sina känslor inom viss gräns, med andra ord tycker jag att man ska kunna stå för det man känner.

Inte kasta skit på andra för att ''rena'' sig själv.

Laga mat (vilket inte jag kan, än..) alltså inte lägga allt ansvar på andra.

Kunna ta eget ansvar.

Vara ärlig.

Lojal mot sina vänner och folk som ger sin tillit.

 

Det är dom viktigaste egenskaperna en man ska ha enligt mig, kanske är ute och cyklar?
Men det är den här bilden jag fått utav en riktig familjekarls ideal.

Kan ha totalt fel, men det här är min blogg, mina åsikter, respektera eller dra.

Jag skulle vilja bli en man i framtiden som faktiskt har dessa egenskaper,

Och ha en familj.

Som en viss person sa, ''Behandla din kvinna som din dotter skall bli behandlad''.

Respekt och kärlek, det kommer man längst på här i livet.

Inge snack om saken!

 

Cheer's mate!

Så sjukt glad, varit helt superglad senaste dagarna, timmarna, minuterna, sekunderna.

Trodde aldrig jag skulle känna just den här glädjen efter vissa förluster och prövningar som jag bemött.

Men nu är det VERKLIGEN så att jag haft fel, trodde aldrig att jag faktiskt skulle känna denna trygghet och glädje jag upplever nu just tack vare EN person som nyligen blivit involverat i mitt liv.

Tänker endast på denna underbara människa dag som natt.

Denna person får mig att le, skratta, se ljust på det allra mörkaste.

Har suttit och pratat med henne i timtal utan en endaste tanke på att det tråkar ut mig eller dylikt.

Allt som jag tänkte på var om jag drömde?
Det här verkar för bra för att kunna vara sant..

Vackra ögon det har hon verkligen.

 

Visste redan från första gång jag såg henne att det var något speciellt med na, och det är det verkligen!

Sådan humor, kärlek, värme, glädje, trygghet som den här tjejen sprider är värt ett nobelpris.

 

Kan det här vara den verkligen rätta (the one and only)?
Ja jag tror det, har aldrig kunnat öppna mig så fort och säker för någon ny människa tidigare.

Får sådana känslor som mer eller mindre var helt okända för mig tidigare.

 

 

Roliga är att vi har en hel del gemensamt, blogg, perspektiv på livet, moraliska åsikter.

Men en sak som vi absolut inte har gemensamt är just det att hon INTE gillar action..

 

Men världens gulligaste är hon iallafall.

Vilket gör det givet att jag vill något mer än jag förmodligen själv kan inse.

Soulmate?

Det jag längtar och saknar mest för tillfället är att omfamna tösen.

 

 

 

Hej, ligger nu hemma med lite skön musik och julmust.

Trött är man då man var uppe fram till 6-7 imorse, galet vad jag och Ronja har pratat.

Jag förstår inte riktigt hur det kan gå så bra att börja prata och lära känna en istortsätt främling så pass fort.

Var lite stelt i början, men sen pratade vi två nonstop , vilket brukar vara relativt ovanligt när det gäller mig.

Lite tyst i huset nu dock..

Menmen :)

Attentionssökande pojk här, men ärligt talat börjar jag bli lite deffad i armar och överkropp.

Kanske inte just på kaggen, men däremot har jag ett markerande V som avslutas med ett litet gupp.

Börjar gymma snart också , då ska jag satsa ordentligt på att bli deffad.

Men jag ska absolut låta boxningen komma i första hand då det är förtillfället och en bra tid fram det enda som jag verkligen brinner för helhjärtat. 
Träning imorgon, det blir skapligt gött!

Tycker om att det är lite olika träningspass, vi har 3 olika tränare vid olika tillfällen.

Vad jag personligen uppmärksammat är att dom 3 har varsin område som dom kretsar kring mest.

 

Magnus=FYS, mycket fys och skapligt mycket ''hård'' sparring, med andra ord uthållighet.

 

Tony=Strategi, kombinationer, teknisk sparring och basic boxning.

 

Maria=Strategi, uthållighet, teknisksparring, högt tempo. 

Börjar se brister med boxningen i tärnsjö tyvärr.
Att det börjar så många nya som inte är seriösa eller satsar fullt för fem öre.

Rökpauser, skrik, destruktiva beetenden.

Skulle gärna sparka ut dom en efter en så vi som satsar och vill får den träning där vi får fokus och inte cirkus apor.

Dom borde la tröttna snart så skit samma.

 

Nej, springa ut och fixa mat till jyckarna och kasta i en tvättmaskin så jag får träningskläderna färdiga.

 

Ha de så jävla gött då!:d

Hallopp.

Sitter hemma nu och inväntar fin främmande :)

Städat HELA dagen och försökt få eld i vedspisen..

Men bra känns det nu när det är klart :)

Har inte speciellt mycket att skriva då mitt flow är helt ur balans oavsett vad det är om.

Så nu tackar jag för mig och kastar ved i spisen.

Cheeer's mate!

Halloj, imorgon blir det Uppsala hela dagen, jag skall stå vakt och upprätthålla stämningen på ett event som kommer stödja Bröst cancer fonden.

Hiphop and charity night is tha shieet!

 

Så här kommer en formell inbjudan.

 

I Uppsala imorgon är det en välgörenhets evenemang som stödjer bröst cancer fonden.
Kommer grymma rapare och dansare dit, Attention crew, Explict, Lx, och La familia.
Kommer vara ett grymt event, så jag rekomenderar detta starkt.
Personligen kommer jag gå vakt och se till så allt är i sin ordning.
Drog fritt.
Så Du är Varmt välkommen dit imorgon klockan 8 i ungdomens hus,Uppsala.
Länk; http://www.facebook.com/events/237046396422710/

 

 

Nu blir det lol och sedan sova.

Hörs! :)

 

Början.

 

Allt började år 1997, den tjugoåttonde juni.

Jag kom till världen, och det har jag inget större minne utav.

Jag menar vem har minne utav den dagen.

Men vad jag hört och sett var jag ett skapligt knubbig pojke.

Och just knubbig har jag vart ända sedan dess.

Det är en del utav mig som kommer avspegla och ha en stor betydelse för mig i framtiden.

Men jag har börjat lära mig att bearbeta denna punkt.

 

Nutid.

Jag har sedan jag börja skolan framtill slutet av 7an varit utsatt för mobbning och olika sorter utav kränkningar. Det har motsvarat med att jag har provat på alla olika stilar som finns, för att finna det som passar mig och får mig respekterad.

Jag har provat: Hiphop/rockabilly/rastafari/nationalist/emo mm.

Men inget utav dom stilarna fick mig att bli respekterad eller att känna mig säker i mig själv.

Anledningarna till att jag har varit utsatt har legat på alla möjliga grunder, några som jag själv orsakat och andra som jag varit helt maktlös på. Min kroppsbyggnad, dvs skostorlek, vikt, längd, utseende. Eller hur jag behandlat andra själv, jag var en väldigt svag individ under 4-7 och i fyran dök det upp en ny person i mitt umgänge som igentligen inte gjorde någon nytta för mig alls. Han hjärntvätta mig med alla sina dumheter istället och fick mig att leka någon sort utav Tony montana, jag tappa respekt för hela min omgivning och sökte bråk hos allt och alla. Sedan gick tiden och han försvann ur min närvaro och jag insåg att jag var själv och inte alls omtalad.

Det ledde till att folk börja ge sig på mig pshykiskt och jag börja tänkta efter och det skedde en förändring i mitt huvud då jag börja vilja ändra på mig och få en bättre till varo.

Nu i dags läget kan jag säga att det mesta första året var i fruktan, jag var en strykrädd liten jävel när jag var ensam. Men sen när tiden gick börja jag ångra mig från hjärtat, och det gick som det gick.

Vart hyffsat lugnt ett tag, tills jag bytte skola.

Då  blev jag såsmåning om utsatt, men inte alls med stora saker.

Men man blev osäker i sig själv, därav fattade jag tycke för att ge mig på svagare individer än mig själv för att försöka stilla mina känslor av värdelöshet.

Det funka till en början, sen kom samvetet ikapp och jag ångrar mig innerligen för allt sådan jag gjort.

Men sen gav jag upp det sättet att finna mig bekväm och hitta en nytt, Jo men vafan, varför inte ragga runt?

Börja ragga runt rejält eller ’’playa’’ som det kallades, och visst hjälpte det mitt självförtroende och självkänsla.

Men det vart ju ingen suceé hos pigorna när dom börja få reda på saker och ting.

Då blev jag stämplad och skriven player i pannan.

Men sen vet jag inte riktigt vad som hände, helt plötsligt skulle jag börja i våla och såg då min första riktiga chans att börja om och vara mig själv.

Jag minns första morgonen, jag gick upp , kasta på mig kläder som JAG trivs i, och åkte till skolan med enbart DENNIS i bagaget.

Jag kom dit och var 100% mig,  redan vid lunch hade jag blivit ’’antagen’’ eller iaf kommit in i en helt ny kompis krets, och det var ju lite flippat kan jag tycka.

Från att vara utanför, till att komma in i en gemenskap.

Det får ens blod att ila om man upplevt det.

Men det kändes som dessa människor tog emot mig som den jag var och uppriktigt sagt gillade mig för den jag var, ÄR.

Tiden gick och jag kom allt närmare i denna krets och kände mig lite tafatt tills slut då jag var osäker på om det skulle ta slut snart, så jag börja halvt få en skakig stil igen , börja leka sture p (halvt?).

Men den stilen märkte jag att jag faktiskt även gillar, jag menar vem gillar inte att gå i en skjorta, chinos,?

Men jag börja även svalka tillbaks till gamla tider och försökte göra mig lustig, vilket delvis gått över nu, jag repade mig och är 110% Dennis nu.

I dagsläget:

Jag är en bättre och mer kärleksfullperson.

Jag går på q, kyrkans ungdom.

Jag går på boxning som hjälpt mig med självförtroende.

Jag har ett mer socialt liv.

Anledningen till att jag blivit den jag är idag är :

Formad utav erfarenheter jag varit med om.

Vänner&Familj.

Boxning.

Hjärta.

 

cheers mate!